och helt plötsligt så har klockan sprungit iväg och blivit mitt i natten igen och jag sitter här, tror nog att jag ska kunna sova lite i natt, sov nästan inte alls föregående natt och jag har känt mig jättetrött och hängig idag, orkade mig ut till föräldrarna och lade mig efter maten att vila lite i soffan, somnade visst till och min mamma påstod t om att jag snarkade :-/
Kallt är det till allt elände också, den här vintern har jag verkligen hatat att vara ute, även när det har varit lite mildare, vill helst bara sova bort vintern som det känns just nu.
Känner mig mest sur och vresig just nu, har inte lust för något, men hatar samtidigt att vara så negativ, men vem vet det kanske vänder i morgon .... eller någon annan dag längre fram .....
I morgon eller okej det är den 24 nu, så jag rättar till idag, ska enligt vem den nu var vara den värsta dagen på hela året, så det är väl kanske bäst att göra vad jag blivit ganska bra på nu, sova bort dagen.
Känner mig i alla fall nöjd med att jag i ett ryck en tidig timma på dagen i lördags fick skrivet några mail som jag ville få iväg och som jag inte kommit mig för att skriva på flera veckor nu, skrev kanske det viktigaste nu i kväll även om jag hade börjat på det i lördags också, handlade om min jobbiga arbetssituation, jag är ju sådan att jag klarar att hålla på och ringa och jag människor eller ens vara så arg eller ifrågsättande som jag egentligen är i denna fråga, men att skriva till vissa berörda om mina synpunkter känns bättre än ingenting.
Sen när det är gjort så känns det nästan jobbigt att jag gjort det och jag vet inte om jag vill ha svar eller ej, men vissa saker är sådan där måsten som måste göras även om det känns skrämmande och jobbigt.
Vill mest krypa undan och inte vara med alls, men jag vet ju samtidigt att jag känner annat om saker och det gör mig bättre i längden att få ut vissa saker. Gäller inte bara denna speciella situation, jag är nog sådan i mycket, har jättesvårt att stå på mig, har mycket med mitt nästan obefintliga självförtroende att göra, jag tror inte jag varken är värd att lyssna till eller att jag klarar saker som andra kanske skulle göra utan att ens tänka en tanke om det, och jag kan göra en jättestor grej av det, sen kan det bara vissa dagar vända till att jag då nästan blir manisk, nej det är nog kanske inte rätt ord men att jag i kanske ren självbevarelsedrift kanske slänger mig på telefon för att uträtta något som inte alls är så farligt eller besvärligt egentligen men som jag gått och haft ångest för i dagar eller t om veckor.
Åh ,underbart Johnny Cash låtar på radion just nu, och mitt i allt detta så börjar magen att skrika också, och halsen värker och jag behöver sova, och två dagar kvar till de efterlängtade slantarna kommer, blir nog inte mycket över den här månaden heller men så enormt skönt att få känna att det finns några kronor om än för ett kort tag, slut på mitt nattsvammel nu....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar